Ledaren sätter segel

Igår skrev jag på facebook ”Så besviken på alla noobs som NU börjar hata Paolo hallå jag har gjort detta i tjugo år”. Jag tänkte utveckla det nu. Vi börjar med att backa bandet några dagar. Då, kanske i torsdags, var jag på Ica, hungrig. Färsk pasta? Inte lika gott som torkad men tar två minuter att koka, jag tar d… neeej, det var av märket ”Paolo”. Kan inte köpa det. Vill inte bidra med ett enda öre till den där obehagliga människan. Jag blir nästan paff över min egen reaktion. Hur kan man tycka så illa om någon som man vet så lite om? (Sedan blev jag arg på den begåvade designbyrå som gjort förpackningarna, för dom är verkligen jättesnygga.)

Jag börjar nysta i det och det är inte så svårt. Det är alfahanne-grejen såklart. Att alltid ha nära till våld. Han blev känd för att han skadade människor i Kungsträdgården. Hade han inte gjort människor fysiskt och psyiskt illa där och då hade ingen vetat vem han är idag. Sedan har det fortsatt. Från Aftonbladet 2011, efter att han spöat en 16-åring:

Paolo Roberto tyckte att pojken gick över gränsen.

– Det brast för mig. När jag hade lugnat ner mig bad jag om ursäkt och vi tog i hand. Jag har gjort fel. Men det har han också. Det var han som flög på mig.

Du är dubbelt så gammal som killen och har vunnit flera priser i kampsporter?

– Om man går ut i regnet får man räkna med att bli våt.

På filmen ser det bland annat ut som att du slår till honom i bakhuvudet?

– Jag trycker honom i ansiktet med öppen hand. Jag vet faktiskt inte. Jag var förbannad.

”Om man går ut i regnet” vem fan säger ens så? Han var förbannad, så han vet faktiskt inte. Den här sortens manlighet, var vad som fick mig att inte köpa den där pastan. I kombination med en linkedin-personlighet som han själv beskriver i Expressen för två år sen:

Problemet med negativitet är att livet handlar om energi och att sätta i gång och argumentera med stolpskott gör att man blir smittad av dålig energi! Till er gnällspikar så vill jag säga att det inte går att få ett positivt liv med ett negativt sätt att tänka. Pessimisten gnäller över vinden. Optimisten väntar på bättre väder. Ledaren sätter segel”, säger Paolo som har ett stort samhällsengagemang som han gärna ger uttryck för. ”Sluta gnäll, gör bra val och jobba hårt, är ledorden i mitt liv”.

Livet är inte enkelt, det är svårt som fan. Men inte för den här sorten.

Skärp dig. Sluta gnäll och jobba hårt. Det är en politisk höger som är mycket mer obehaglig än sverigedemokrater. Ledaren sätter segel. En self-made man, eller inte riktigt self-made, utan mer made of människor han har sparkat ner. Men hej, livet handlar om energi, right.

Den Framgångsrike Entreprenören™ med sin hårda arbetsmoral och rekorderliga etik. Sitt raka sätt och sin raka höger. Sin morgonyoga klockan halv fyra och sina instagramposter om hur härligt livet är för den som är optimist.

Det konstiga är alltså inte att folk, arbetsgivare och affärspartners ”tar avstånd” från Paolo nu, när han köpt sex av ett traffickingoffer. Det konstiga, det genuint otroligt supermärkliga, det jag aldrig kan få in i min beta-skalle, är att han har lotsats fram hela vägen hit. Jag bor i ett land som älskar en aggressiv Mia Törnblom med blodiga knogar, som säger åt folk att skärpa sig. Och det går säkert att psykologisera över men jag sticker ut och cyklar istället.