Ni kommer alltid ha medeltidsveckan

Vad kostar det att övernatta i glesbygden? Du, det varierar en del. I Bräcke och Sveg kan du antagligen få EU-bidrag för att ta en natt på hotell och gå plus på kuppen. På Gotland, under Almedalsveckan, kostar det sextontusen per natt att luta sig mot ett knotigt träd, i någons trädgård, mellan Raude och Sluparve.

Taxin till Visby kostar ett skålpund kött, enkel resa. Vill du hyra en kvadratmeter kullersten för att t ex kasta sedlar på en grill? Det kostar ett hekto guld eller två bloddiamanter.

Men: Den gotländska bondebefolkningens girighet kommer sänka ön. Det är trots allt, för att prata med Kjell A Nordström, en skräpyta. Ett landskap som bygger sin näring på temaveckor för journalister, brats och lajvare. Här ska pengar för ett helt år dras in!

Framför allt Almedalen har fått gotlänningarna att tappa koncepten. Ingen kan klandra dem. Om sex personer från en PR-byrå vill hyra din jordkällare för 120 000 kronor, säger du, på den där supergulliga dialekten, att ”njau, deit var förre aurets prisar, i aur koster deit dubbalt såu myckat”.

Men i år slår de i taket. I år vänder det och tar slut.

Men alternativet är naturligtvis inte att PR-folket, journalisterna, politikerna, kommunikatörerna och de hunsade stackars tjänstemännen avstår från en vecka i alkoholens mjuka dimma, där det som händer på platsen stannar på platsen.

Alternativet är – ett alternativ. En annan plats, helt enkelt. Nånting som är mer indie. (Som Emmaboda i relation till Hultsfred, för er som är gamla nog.) Och här är jag förvånad över att ingen annan kommun i provinserna har passat på att kratta i manegen redan. Vakna, Eksjö! Hugg den i flykten, Vara! Kicka den på volley, Arboga!

Personligen tror jag på Gränna, med sin färjeförbindelse till Visingsö. Vi ska nämligen inte bortse från frihetskänslan i att vara på en ö. Och nu blir det en otroligt mycket mindre ö. Om Gotland är en trött samling kol, så är Visingsö en spjutformad diamant.

Här kan partisekreterare vakna bredvid laktoslobbyister och se solen gå upp över det småländska höglandet. Här kan trötta podcastar spelas in och här kan TV4-snubbar och Sverigevänner gnida sina rövar mot varandra, på de löjliga hästskjutsar som är det enda transportmedlet på ön.

”Kommer du ihåg när vi brukade åka till Gotland?” kommer en projektledare för Hållbart Haninge att säga till ett moderat landstingsråd, i framtiden, där de går med brallorna upprullade och fötterna i Vätterns klara vatten. ”Nej det hade jag glömt” svarar landstingsrådet. ”Gotland, med sina plufsiga raukar och skitiga östersjövatten, så fjärran det känns.”

Till Gränna kommun: Hör av er, så tar vi och paketerar det här konceptet.

Annonser