Brunkål, baby

Det var en dag som andra. Miljöpartister överallt vaknade och gnuggade sömnen ur ögonen. Dom vaknade i små gryt som dom själva grävt med sina små tassar och dom vaknade i Brooklyn. Dom vaknade vid Nytorget och på Möllan och i torp utan el. Vaknade, skådade samlingen träslevar med ett godmodigt grymtande, och blickade ilsket mot de vita strecken på himlen.

Så steg dom upp och knäckte sina små hemodlade ägg i sina små teflonfria stekpannor, innan dom fyllde sina små kaffekittlar med vatten mättat av kolloidalt silver och rättvisemärkt kaffe. ”Det här ser ut att bli en finfin dag” tänkte någon, ”vilken groovy måndag” ropade en annan. ”Skönt att det inte är så mycket flyktingar här nu”, myste en tredje och bläddrade runt på webshoppar med klimatneutrala goretexjackor. På Södertörn skulle dagens föreläsning på temat normkritiskt odlande just till att starta.

Lite senare berättade den förste miljöpartistiske bostadsministern på en presskonferens att han också blir den siste. Han hade ertappats med att ha köpt piratkopierade antroposofiska preparat och nu fick han smaka på konsekvenserna av det. Fridolin frustade och Romson rasade: Det finns en järnhård hederskodex inom partiet. Du kan äta middag med Hitler om du vill men du dissar inte Steiner.

Nu kom det sorgsna små gnyenden och grymtningar från Williamsburg och från Majorna. Nu kramade en kommunpolitiker från Borlänge en burk biodynamiska bondbönor så hårt att den blev bucklig.

”Tur ändå att vi aldrig låter Vattenfall sälja sina tyska brunkolsgrejer till tjeckerna” hördes små miljöpartister säga till varandra. Ja om detta pratades det i Priusar och tisslades och tasslades i Teslor. ”Det är skönt att veta att vi aldrig kommer att bli några sellouts.”

För så var saken, att miljöpartister är människor med integritet. Och vissa principer kan man inte ge avkall på. För då är man inte miljöpartist. Då är man inte partist alls, faktiskt. Då är man ju bara en samling köttdockor som sitter och jäser i diverse församlingar, utan andra tillgångar än ett övertrasserat konto för självgoda genusklappar på axeln och konspirationsteorier, maskerade till goda föresatser.

”Ja det skulle allt se ut det!” ropade en queer biodlare med munnen full av rawfood.

Solen gick ner den kvällen som alla andra. Och nästa dag skulle miljöpartister ånyo gå till jobbet. #köttfritisdag

Annonser