Vita konservativa akademiker

När NUG ställde ut Territorial Pissing, verket där en maskerad person sprayar svart färg inne i en tunnelbanevagn, och sen krossar ett av vagnens fönster och hoppar ut och kliver på tåget igen, för att fortsätta, nu med ännu mer svart färg – då blev dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth arg. ”Otroligt provocerande! Graffiti är till sin natur illegalt. Detta är inte konst.” För DN utvecklade hon det hela: ”Jag tycker förvisso att konsten ska vara fri, utmana och ställa frågor, men den här filmen gjorde mig oerhört arg.” Det som provocerade Blubby var NUGs ”otroliga nonchalans”. Året var 2009.

NUG heter för övrigt Magnus Gustafsson och har en magisterexamen från Konstfack.

I november 2015 beslutade stadsbyggnadskontoret i Stockholm att k-märka den jättestora målningen Fascinate i Bromstens industriområde i Spånga. Fascinate målades av Circle och Tarik 1989.

Nu har alltså graffitin själv blivit en borgerlig kulturminister. En självrättfärdigande pösmunk som ägnar sig åt bevarande och ansökningar om pengar ur EU-fonder. Den ”otroliga nonchalansen” har bytts ut mot nostalgiskt skrockande. K-märkningar och Skansen och gillet för byggnadsvård. Sprayburkarna köps av egenföretagare som nogsamt redovisar sina kvitton och uppdaterar sina linkedinprofiler.

Jag antar att alla som håller på med graffiti these days har minst en magisterexamen från konstfack och heter saker som Magnus Gustafsson och Göran Svensson och Åke Blomgren och Hans Johansson och Erling Pålson.

Annars hade ju någon gjort det uppenbara: Åkt ut till Bromsten med en videokamera och en helvetes massa burkar svart färg och fuckat upp skiten. Jobbig stämning på nästa Rotary-möte, absolut. Men Lena Adelsohn Liljeroth hade åtminstone blivit ”oerhört arg” en gång till.

”Förvisso ska konsten vara fri och utmana, men det här”, hade hon sagt, ”var verkligen otroligt nonchalant”.

Annonser