Arbetsrätt och fel

Det vore svårt att komma på ett tråkigare namn på en organisation än Sveriges kommuner och landsting. Kanske till och med omöjligt. Det gör inte så mycket, eftersom ingen vet vad dom gör ändå. Jag tänker mig oändliga Roy Andersson-scener där kantstötta figurer i anemiska miljöer pratar småländska.

Någon visar diabilder som föreställer schemat över förvaltningar och nämnder i Arboga. Det är något strul med projektorn. En tant, som representerar Östersund eller kanske Närke, äter finska pinnar oavbrutet, som en kolhydratskedjerökare. På golvet ligger en pärm som solen har blekt.

Hela Sverige ska leva ropar en urgammal farbror som ser ut att ha skolios. Hans röst är så svag och hela han ser spröd ut. Som en japansk pappersvägg i Nagasaki. Från personalrestaurangen kommer en svag doft av lapskojs och sjukhus och död.

Fråga: Om Sveriges kommuner och landsting hade varit med i en amerikansk collegefilm. Hade dom då varit den knubbiga plugghästen som satt ensam vid bordet eller den snygga blonda tjejen med ett eget hov?

Jag ljög lite där. Jag vet en sak som dom gör: Tidningen Dagens Samhälle. Tidningen för, med deras egna ord, beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Alltså Arboga-typen med projektorn, tanten med finska pinnarna och skolios-farbrorn.

Chefredaktören Mats Edman lever i den miljön jag målade upp precis. Tänk dig att sjukhuset i teveserien Riget skulle ha en personaltidning. Så är hans vardag. Naturligtvis får det konsekvenser.

Ett dussin medarbetare har dragit och en handfull har sjukskrivit sig. Facket har helt sonika gotten the fuck out of Dodge, eftersom redaktionsledningen gillar arbetsmarknadsrätt lika mycket som Pewdiepie gillar formexperiment i nittiotalslitteratur.

Jag har inga mullvadar som rapporterar från insidan, så jag får gissa. Och min gissning är denna: Mats hatar Sveriges kommuner och landsting. Han hatar finska pinnar och skolios och lukten av död från matsalen. Han vill ha fart och fläkt och seglarskor och representation och tjena-tjena. Jag tror att han tröttnat på att vada runt i den där jävla sosse-dyn, den där grå gröten av jante och facket och nyheter som ingen läser.

Så han sätter hårt mot hårt och vem hade inte gjort det. Han skriver om hur han älskar riskkapitalister och pyramidspel och allt som är något… annat. Och det är hans way eller the highway. Take it or leave it, Mats spelar inga spel, inte längre. Nästa steg (kom ihåg var du läste det först) blir att döpa om tidningen till Cool & Trendy News by Matz och sponsra VM i segling.

Sensmoralen i historien? Det finns lika många definitioner av keeping it real som det finns kommuner i Sverige.

 

Annonser