Jag minns min barndoms luffare

När jag var ung och Magnus Ladulås precis hade kväst Folkungaättens maktanspråk, såg politiken lite annorlunda ut. Ja, hela samhället. Ingen hade kommit på tanken att kalla Moderaterna för Nya Moderaterna och Bevara Sverige Svenskt hade inte blivit Sverigedemokraterna. Det var kärva men ärliga tider. Vad kostade en Piggelin? Kanske en krona? Haha ja jäklar.

Om rågen inte växte som den skulle, ja då hade folk ingen mat. Luffare och drängar var lika vanliga då som sociala medier-experter och karriärcoacher är idag. Det fanns ingen el, så ni kan tro att när det blev mörkt ute, ja då blev det verkligen mörkt! Ljuset från en gård kunde skönjas vida omkring.

Nu vet vi i och för sig hur det slutade, det där med Nya Moderaterna. Det var en tioårig parentes. Nu är dom tillbaka i gammalt gott slag och det äldre gardet sitter och ler i bakgrunden, likt sovjeter. Efter den schlingmannska omvägen i mjäkig terräng, är man nu back en route, så att säga. I en BMW.

Jag vet inte varför men bilderna från moderaternas kickoff får mig att tänka på Mars Attacks och scenen där aliens ropar ”we come in peace” och skrattar, samtidigt som dom skjuter med sina laservapen åt alla håll. No offence! (Och moderater har inte laservapen.)

Bevara Sverige Svenskt bytte namn till Sverigedemokraterna och satte en kostym på en mumlande svenne från Sveriges töntigaste landskap och det var vad som krävdes. Man kom in i riksdagen och blev ett etablerat parti. Men gräsrötterna var lika frustrerade som ledarsidorna på Expressen, SvD och GP var nöjda. Så på presskonferensen, nyligen, där man helt sonika avspisade riksdagen som plattform och började prata aktivism istället, föll många bitar på plats.

Moderaterna gör nu reklam som säger att Sverige är på väg åt fel hål. Efter att ha haft makten i åtta raka år och styrt via budgeten det nionde, så är allt på väg åt helvete sekunden efter. Allt tack vare en eventuell sänkning av RUT-bidraget från femtio till trettio procent. Så tunn är civilisationens fernissa, barn. I femtio procent RUT bor ett samhälle där folk är snygga och hederliga och inte behöver låsa sin cykel. I trettio procent RUT bor kaos och undergång och ond bråd död.

Just snyggt!

Trots att inget formellt namnbyte har ägt rum så har Bevara Sverige Svenskt och deras nyuppväckta aktivism börjat ge resultat. Hittills har ett tiotal tilltänkta flyktingboenden eldats upp. Och vi är, kan man säga, tillbaka där vi började. Det är jävligt mörkt. Och just därför kan ljuset från en brinnande barack skönjas vida omkring.

Hans Rosling i all ära but the aint no Magnus Ladulås.

Annonser