”Fyll i totalbeloppet först och slå koden sen”

Okej hjälp mig här för det är en sak jag inte fattar: Dricks. Världens sämsta uppfinning möjligtvis? Det kanske var så, på 1600-talet i USA, att folk inte fick någon lön – alls. Allt dom fick var dom enstaka silverdaler som ibland kastades efter dom av rika människor? Men nuförtiden har väl människor betalt? Eller så är jag bara naiv.

Själva ordet dricks kommer, liksom franskans pourboire och tyskans Trinkgeld från en fläskig härskarstekniksgrej som folk körde med förr i tiden: När man som gäst smort kråset och det satt rester av vaktel och anklever (ja, i princip hela grundsortimentet hos frysmatskedjan Picard) kvar i skägget. När andedräkten osade vitlök, Châteuneuf-du-Pape och konjak, ansiktet var rödbrusigt och blicken flackade. Då kallade man in servitören, skvimpade i en slurk vin i ett glas, gav det till servitören, varpå den hunsade stackaren fick utbrista i en skål till ens ära.

Det konstigaste med dricks är såklart den totala godtyckligheten i det. Folk som gör genuint jobbiga saker, typ byter däck på bilen eller opererar bort en tumör från bukspottkörteln eller säljer ett par snygga solglasögon – dom ser verkligen inte dricks som en självklarhet. Folk som däremot bär lagad mat från kök till bord, dom ska ha det. Det är ju annars ett jobb som man kunde gjort själv, utan större bekymmer. Snudd på att det vore lite trevligt, rent av.

Att praxis är tio procent är också märkligt. Alltså kostar det femtio kronor att få en flaska vin fraktad till bordet om flaskan kostar 500 kronor, men det kostar 500 kronor att få samma jobb gjort om flaskan kostar 5 000 kronor. Det är inte så att du uppgraderas och får en expert på flasktransporter i det senare fallet. Flaskan rullas inte in av en leende kerub. Det är samma dryga 30-åring som pratar om terroir i båda fallen.

Jag tänker att det bästa vore att skapa en myndighet till, som får utveckla en standardprislista och kontrollera att den efterlevs. Där kan alla sedan läsa vad saker, som man redan betalat, ska kosta ytterligare. Och den är dessutom inte begränsad till restauranger och taxi. Jag tänker mig ungefär:

Bära en flaska vin till bordet: 100 kr
Stambyte: 30 kr/hantverkare
Ansvara för trettio tre-till-femåringar: 500 kr/dag (lämnas vid hämtning)
Låna en bok: 20 kr
Tandläkarbesök: 150 kr till tandläkaren, 150 kr till tandsköterskan och 50 spänn till den 55-åriga kvinna som alltid sitter i kassan
Veckohandla på Coop: 50 kr till den glada pratkvarnen i charken

Listan skulle bli väldigt lång såklart. Jag tänker mig att alla skulle ha en app där man kan kolla upp all. Alternativet vore att gå tillbaks till skicket att tvinga alla som gör något åt en att skåla till ens ära. Och vem skulle vilja åka med den busschauffören?

Annonser