En dålig förälders bekännelser

Jag tänker på döden när jag är på föräldramöte. Helt enkelt eftersom döden lockar mer. Allt lockar mer. Just nu är det stressigt i livet, så där att jag kommer på mig själv med att tänka ”om jag blir påkörd av en bil, bara lite, inte så farligt, men så att jag kanske måste ligga på sjukhus några dagar och så kommer folk och tycker synd om mig och ger mig choklad och det vore inte så jävla dumt”. En ganska vanlig tanke i mitt liv. Förlåt, jag tappar tråden.

Föräldramöte, ja. Du som läser det här kanske inte har barn. Så låt mig beskriva hur det funkar.

Människor, vars gemensamma nämnare är att dom haft samlag inom samma tolvmånadersperiod, kommer inlufsande och sätter sig på dom lite för små stolarna i barnens klassrum. Lärarna på plats – dom uppträder i regel i par, minst – inleder med att fråga om något av följande: Nån som kan representera klassen i föräldrarådet / Någon som kan föra protokoll / Någon som är frivillig klassförälder?

Därefter startar ett intrikat mind game, där tystnaden är kompakt som uran. Alla i rummet tittar på varandra med blickar som säger ”ja det här var ju typiskt” och samtidigt ”fuck you att jag lägger mig den här gången” innan någon, i regel en kvinna, efter flera minuter, som känns som sekel, ger upp.

Lärarteamet kickar sedan igång en powerpoint med saker som antingen mejlats inför mötet eller kommer på mejlen efter mötet. Sedan går man till aulan för ett möte med hela högstadiet eller var man nu råkar ha sina ungar. Där repeteras upplägget från klassrummet fast med andra slides i powerpointen.

Låter det tråkigt? Låter det som att hela proceduren skulle kunna skötas per mejl? Då är du en dålig förälder. Så mycket har jag lärt mig.

En bra förälder missar nämligen aldrig ett tillfälle att propagera för vikten av att ses. Att ha lite koll på vilka dom andra föräldrarna är. Att prata med skolledningen.

En bra förälder har aldrig drömt om att få fly allt ansvar och bara bli tyckt synd om, genom att bli påkörd av en bil. ”ÄR DU INTE KLOK” utbrister en bra förälder när sånt kommer på tal.

”DET VAR DET DUMMASTE JAG HÖRT”.

Annonser