THUG LIFE

Jag tänker på döden. Enligt DN är det inte så konstigt. Jag bor nämligen i ett av dom områden som borgerlig press döpt till no go-zoner. Detta för att det låter coolt och för att rikspolisstyrelsens underrättelsesektion (här pratar vi eliten, gott folk) i sitt praktverk En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället pekat ut Farsta som ett av femtiofem sådana lokalsamhällen.

Jag är förortsbo. DN skriver idag – i en fucking ledare – det dummaste stycke som skrivits av någon svensk lokaltidning någonsin och detta, kära läsare, är en bedrift. Rubriken är Lämna inte förortsborna i sticket *darrande underläpp, supersorgsen pianomusik*.

Jag skulle inte kunna skriva en mer inskränkt text om jag så ägnade resten av mitt liv åt att försöka. Men dom är uppenbarligen naturbegåvningar på DN:

55 områden är 55 för många och för att vända den mycket oroande trenden krävs insatser från samhällets alla delar. Vad som nu behövs är ökad och bestående polisiär närvaro i de här områdena. Förortsborna kan inte längre lämnas i de kriminellas våld, som i sin tur inte ska lämnas ostörda”.

Tusen tack för omsorgen, fucktards! Jag bor som sagt i Farsta. Enligt DN lever jag således primärt i dom kriminellas våld. Jag och mina barn lever i konstant otrygghet i ett laglöst land. Kanske glider en shuno förbi och sätter några skott i väggen / ba en vanligt dag härute bland dräggen. / Man tjafsar med pundarna i porten / d e fucking vardag här i orten. / Nån kuttar en snubbe, ey d händer / här ute där aina ba fucking vänder.

Det är ett under att jag lever och kan skriva det här. Precis som att det finns folk i Laholm (ett till av dom 55) som faktiskt klarar sig genom vardagen. Liksom människor i Eriksberg, ett charmigt femtiotalsområde i Uppsala där gängen styr och ställer.

Förorten är, för DN och för dom flesta av deras prenumeranter, primärt en projiceringsyta. Något annat. Och något som det går att förakta på tusen olika sätt, det viktiga är att man inte besöker det eller GUD I HIMLEN bor där. För om man skulle dra fram huvudet ur sin egen röv, skulle man kunna se att det är, tja, lika snävt att prata om dom femtiofem områdena som grupp, som att hävda att alla journalister på DN är helt efterblivna, bara för Hanne Kjöller skrivit en ledare till när hon va ensam på redaktionen.

Så DN, please, lämna mig i fucking sticket. Jag har överlevt så här länge ute i gang land och jag tror jag ska klara ett tag till.

Det är förmätet på en helt ny nivå, att prata i mitt namn. Att snacka för mina barn och mina grannar. Det är peak beskäftighet och jag fan svimmar. ”Vad som nu behövs är…” Hur fan kan man sitta med sin laptop på nåt jävla fik i DN-huset och skriva en sån sak? Och sedan inte ha nån spärr? Man ba ”här är en viktig text jag har skrivit om hur dom har det i Farsta och Laholm och Eriksberg dom stackarna den ska folk få läsa och den handlar TRO DET ELLER EJ om att vi borde ha fler poliiiiser därute så att det blir tryggt”.

Jag slutar här för jag hittar inte fler ord.

Annonser