Återbäringen uteblir

Jag tänker på döden när jag är på Konsum. När Farsta Centrum invigdes 1961 fanns där tre varuhus; ett NK, ett Tempo och ett Kvickly. Det senare skulle komma att bli Domus och var den del av kooperationen som idag heter Coop Forum.

Ja, jag tänker att jag bjussar på lite historia om Coop. Precis som dom själva gör just nu.

Först: en koll på läget. Coop Butiker och Stormarknader AB gick 2013 med 727 miljoner kronor i förlust.

Det borde naturligtvis vara omöjligt för Coop att misslyckas. Man har en unik idé och en genuin berättelse. Men det har sannerligen, uppenbarligen, tydligen, funnits något slags inkompetensgravitation på huvudkontoret som dragit dit dom minst lämpade. På varje position, på var avdelning, en ny stolle.

Nyss gjorde man en så kallad modern reklamfilm. ”Oj, kul och fräscht! Men vad är det?” Jo det är en lågprisfilm som är gjord för att bli klickbetesdelad på internets rövigaste klickbetesutmarker. Filmen gick ut på att om man går över från att äta random mat till att äta kravmärkt så försvinner gifter ur kroppen. (Gifter som låg på en hundradel av gränsvärdet, som i sin tur satts med hundrafaldig marginal, så man gick alltså från en tiotusendel av en potentiellt farlig dos till något lägre än en tiotusendel.)

Och idag har man alltså valt att kommunicera ut budskapet vi ger upp. Man visar en exposé över bra saker man gjort i en tid när people gave a fuck. På Kvickly-tiden. Förlåt, sa jag vi ger upp? Jag menade vi ska bli den goda kraften i matsverige. Har så jäkla lätt att blanda ihop dom två – gör det hela tiden! Sedan landar man i nutiden. Bevisföringen från modern tid är den där lågbudget-klickbait-filmen som pratade homeopatiskt utspädda gifter.

Jag vet inte vad dom gör på ICA en sån här dag men jag tror kanske inte att dom springer runt i cirklar med armarna i vädret och bara skriker.

Jag gillar Konsum. Trots allt.
Jag försöker gilla Konsum.
Jag gillade Konsum.
Äh, fuck it.

Annonser