Billy och jag

Jag tänker på döden och på tiggare. För inte så himla länge sedan hörde man människor som sa att tiggarna drar in ”en hel del stålar”. Kommer du ihåg det? Tusenlappar om dagen, pratades det om. Det var nästan som en sanning. Någon hade hört någon, som hade sett något. Eller kanske hört något. Femtonhundra om dagen? Well, det är ju i alla fall trettio tusen netto om man tigger femdagarsvecka.

Jag önskar att det hade varit så.

Ingvar Kamprad tigger inte. Han är god för hundra miljarder tusen dollars, betalar ingen skatt och framställer sig själv som en begåvningshandikappad byfåne. Och svenskarna älskar honom. Inget kan imponera så mycket på svenskarna som någon som är rik som Bill Gates men som torkar skithuspappret och använder det igen.

De yttre attributen är i mångt och mycket de samma hos Kamprad som hos de romska, rumänska tiggarna. Samma budget för mat och kläder. Men eftersom Kamprad är miljardär och inte betalar skatt får han respekt och beundran. Dom som istället kommer från det fattigaste, uslaste hörnet av Europa, är en olägenhet och något penibelt.

En fråga: Varifrån kommer du om du lämnar det stället för att det är bättre att sitta på en kartong utanför ICA i Farsta och sova på en madrass i skogen ner mot Fagersjö? Du kommer inte från Älmhult, så mycket vet jag.

Idag hör man inte så ofta att tiggarna täljer guld med kniv. Idag heter det att dom är organiserade. Subversivt! Implicit ligger såklart att det skulle handla om organiserad brottslighet.

Åker man från Rumänien så är det väl bra att dela buss? Ska man bo i en skog verkar det ju softare att bo tillsammans än var och en för sig?

När moderaterna börjar prata om att förbjuda organiserat tiggeri så är det alltså för att säkra upp att vi inte glömmer bort att tiggarna är lömska. Dom har det inte pissigt nog, vi måste tillskriva dom kriminella egenskaper också. Det vore synd att påstå att det är första gången vi har kört det tricket på just romer.

Skälet till att IKEA inte betalar någon skatt alls är att pengarna går till Luxenburg och vidare till Nederländerna, Schweiz, Cypern och obskyra önationer i Karibien. Det är bara att bocka och buga över att vi slipper den yttersta ironin; att pengarna på sin väg bort från skatten passerade den rumänska landsbygden.

Annonser