mörk energi

Jag tänker på döden och på en av mina favoritplatser. Det är den stumma avgrunden mellan kultur och nöje på kvällstidningarna. Den är så stor och mystisk. Universum, som är ännu större, består till 72% av mörk energi och till 23% av mörk materia och det är mindre än 5% som är normalt funtade atomer som man vet var man har.

Kultur är inte nöje. Nöje är inte kultur. Dom separeras av en ocean, för här ska inget blandas samman. Konsekvensen blir att kulturen blir oerhört kulturell och att nöjet blir oerhört nöjt.

Kulturartiklarna har alltid samma primära drivkrafter. Dom ska vara exkluderande och beskäftiga. Och dom ska visa upp varje skrivarkurs på folkhögskolorna och varje högskolepoäng i kulturgeografi och filmvetenskap, som vore det skimrande blanka medaljer av investerad tid, på den lodenrock av svårmod i vilken de krökta kropparna är draperade.

I den mån något av det vi dödliga kallar humor skymtar fram, så är det antagligen på grund av en lapsus från någon stressad redaktör som glappat i koncentrationen eftersom lånelöftet i och för sig var förverkat men dom var bara två kvar som budade på det där radhuset i Bagis och han satt mellan sin fru och mäklaren och bankmannen och vad fan gör man?

På nöjessidorna handlar allt om hur kändisar klär sig och ser ut. Det är inte riktigt Daniel Björk som skriver. Det är inte i första hand en arena för analys och ifrågasättande. Skulle essensen fångas i tre ord vore dessa ord ”Haha, kolla fettot.”

Jag älskar det här eftersom jag älskar faktumet att Nina Lekander, Nils Schwartz och Ulrika Knutson är kollegor med Samir Badran, Rebecca Stella och Expressens Snapchatredaktör. Jag älskar att Dan Josefsson, Ulrika Stahre och Åsa Lindeborg är kollegor med hela goa gänget på Aftonbladet Klick.

Den där avgrunden mellan kultur och nöje. Jag tänker att det är där dom möts, i hemlighet, över gränserna. Nån tragglar på om dom normativa strukturerna i den postmoderna diskursen och Samir garvar och berättar om den där tjejkvällen i Örebro.

När frilansfakturorna sedan betalas kommer pengarna från samma håll. Sofie Strandberg på Citybloggen lägger sina pengar på Aperol Spritz på Brillo och Daniel Suhonen lägger sina på skägg-grooming på Roy & Son vid Hornstull.

Och det tycktes mig som gick där att förnimma en strimma gryningsljus i avgrundens mörker.

Annonser