OMG WTF!??!

Jag tänker på döden och på odödlighet efter att ha läst den här artikeln om artificiell intelligens. Om femtio år är det inte alls otänkbart att vi faktiskt är odödliga allihop. Eller döda allihop.

Jepp, jag kommer att blanda in Gud i det här om en stund.

Men först: Tre saker som skiljer människan från djuren är förmågan att tolka symboler, att planera för framtiden och vetskapen om att vi ska dö.

Att tolka symboler har gett oss ett språk och har tagit oss hit. Fair enough. Att planera för framtiden är svårt när vi nu gör ett hopp i utvecklingen. Vi går lugnt framåt och utgår från att vi kommer fortsätta att göra det, eftersom det är så vi har lärt oss att det funkar. Det har gjort det i 15 000 år. Det går liksom inte planera för en framtid vi inte kan se fastän den är framför ögonen.

Vi kan inte tänka exponentiellt. Inte ens som koncept. Vik ett papper 5 gånger och du får en bunt som är några millimeter tjock. Om du kunde vika det 50 gånger skulle den där bunten var hög nog att räcka upp till solen. Om vi försöker tänka exponentiell utveckling som sker i framtiden så är det helt uppenbart kört.

På de senaste 100 sekunderna togs det fler foton i världen än under hela 1900-talet. Det är så vi är vana att se utvecklingen. ”Oj jäklar vad det går undan” men det är ändå hanterbart. Mores lag är exponentiell men brukar visualiseras som som ett rakt streck i 45 graders vinkel. ”Jojo, datorerna blir ju snabbare” men så är det ju.

Och vad gäller vetskapen om döden så konstaterade jag redan i början att vi alla kommer dö eller bli odödliga. I det förra hjälper vetskapen oss inte precis. I det senare blir det som skiljer oss från djuren att vi faktiskt vet att vi inte kommer att dö.

Immanuel Kant är känd för det kategoriska imperativet, att du bara ska handla efter den maxim om vilken du samtidigt kan vilja att den upphöjdes till allmän lag. En cover på Jesus ord ur Matteusevangeliet om att allt vad vi vill att andra ska göra för oss, det ska vi också göra för dom. Jag tänker att betydelsen av det kommer förskjutas när vi är odödliga.

Kant beskriver också det hypotetiska imperativet som är att om man vill uppnå X så måste man göra Y. Krassare men här och nu helt relevant. Men inte om 50 år alltså.

Vart vill jag komma, egentligen? Det här är ju mer än lovligt flummigt. Äsch, egentligen bara konstatera att vi inte är så lämpade för odödlighet.

Kant är en av dom som har guidat oss under 200 år och han är död men snart är han död även som tankegods. Det finns miljoner andra som blir lika obsoleta. Ja egentligen allt vi tror oss veta.

Jag tror på Gud. Kanhända är en bättre beskrivning att jag hoppas på Gud. Det är en ganska enkel tröst att söka sig till, banal nästan, jag vet. Men nu är det som det är.

När människan är odödlig har vi onekligen tagit ett stort kliv mot en mer jämlik relation. Vad ska man ens med Gud till när marknaden för ett liv efter detta har imploderat? Dom som inte tror på Gud utan avfärdar mysteriet i det med en Christer Sturmark-fnysning, som avsäger sig hoppet om en nåd utanför detta, dom lär knappast bli mindre övertygade om att dom har rätt.

Jag tror att det är detta som skrämmer mig mest med artificiell intelligens: Att vi om femtio år inlett vår period av evigt liv och uppfinner saker vi är oförmögna att tänka oss, bara för att dela den världen med massa beskäftiga tråkmånsar som förstör allt.

Igen, det är Dante som visar varför det vore helvetet, bokstavligt talat, och inte himlen. I helvetes första krets finns människorna som föddes innan Jesus, som ville rätt men likväl inte kunde vara kristna. Deras straff var ett evigt liv som det på jorden. Snart får dom dela plats med alla dom som lever efter Gud.

Jaja. Läs den där artikeln nu, som jag länkade till i början. Diskutera sedan i smågrupper. Och jo, allt kommer på provet.

Annonser